dödslinjens uppväckande förmåga
En intressant reflektion är detta att man kan gå en vecka med galen ångest över ett PM och inte kunna koncentrera sig en minut ens och tvivla på sin studieförmåga och i förlängningen sitt värde som människa och livsform. Tills dagen innan inlämning då man, trots dålig sömn och spända muskler och diverse andra omständigheter, kan koncentrera sig hela dagen och både läsa abstrakta teorier och formulera text.
Men nu skriver jag ju här i stället för att utvika mig angående teorier om informationssökning på internet. Så ineffektiv kan jag ju inte vara. Tillbaka till fru (fröken?) Kuhlthau alltså. Vi ses på andra sidan deadline.
Ps. All praise superhjältinnan Stålblå utan vars generösa utlägg jag hade varit både kaffe-, macka- och delicatobollslös idag. Hurra!