för fågel fenix
jag skulle gärna hjälpa dig upp och kunna lysa upp den väg du springer
om jag kunde vagga dig varm och lugn
jag har nog samma röst och bor i samma land
med samma klockor som ringer
du går inte ensam genom dunkla rum
vasen vinglar på bordets kant
åskan mullrar ovanför ditt tak
uppför är lättare, men neråt är det brant
kan inte landa där med ryggen rak
hornen ryter, du förlorade striden
på nolltid har du tappat din glöd
det är inget nytt under solen vi har sett hela tiden
den enas bröd, den andres död
se på människorna som slits för nån annans resultat
se hur flugan kvävs i spindelns nät
se på hyenorna som gräver i kadavret efter mat
se på baggen i murkna träd
jag kan inte hjälpa dig upp, kan inte lysa upp den väg du springer
jag kan inte vagga dig varm och lugn
vi är vallfår i vargarnas tid, och det är gamarnas klockor som ringer
inget ljus där vi irrar och springer runt i våra dunkla rum
(Bilden är som vanligt Lindas. Texten är Lars Winnerbäcks. Intentionen är min.)