faller isär

Jag fyller ju ett sånt där jämt årtal i år (trea nolla), men för tillfället känns det som att jag har en kropp som en sextioåring eller nåt. Eller nä, kanske till och med 70, jag tror inte min mamma (som är 62) har lika skröplig kropp som jag ens. Jag har ont i fötterna och får stretcha och yoga och gå omkring i fula, bekväma, skor för att ens kunna ta promenader. Knäna bråkar med mig emellanåt. Ryggen ska vi inte tala om! Jag har olika långa ben (fast det har jag alltid haft) som gör mig sned och låghalt som nån gammal ogift husjungfru (ja, i böckerna är de alltid låghalta, visste ni inte det?). Jag har kroniskt spända axlar och därför punkter i nacken nästan helt utan känsel. Ja, och så har jag så ont i tummen/handen att jag sedan några dagar tillbaks inte ens kan lyfta mina katter med högerhanden. Hur ska jag kunna vara en galen kattant om jag inte ens kan lyfta katterna?

Nå. Tid är bokad för konsultation som ska leda till specialgjutna skosulor. Jag har tänkt att det ska hjälpa mot typ allt utom möjligen handen. Den ska istället farbror doktorn studera på torsdag. Därtill håller jag på med Projekt Träningsnarkoman och Projekt Vikt Schmikt, i hopp om att jag ska kunna röra mig överhuvudtaget när jag är femtio.

Om inte får jag glädja mig åt att jag iaf får visa leg på Systemet nästan jämt. Och bristen på rynkor och gråa hår. Fast sådant gör iofs inte ont.

1 kommentar »

  1. anna said,

    april 23, 2008 @ 1:58 e m

    och du vet vilken blogg du ska vända dig till om du känner för att skriva av dig ytterligare… :)

RSS feed for comments on this post · TrackBack URI

Leave a Comment