mjau?
Katters jamande är ett kapitel för sig. Det är verkligen inte alla katter som låter “mjaaauu” om ni nu trodde det. Iris har iofs mjauandet klart för sig, men brukar också gå omkring och jama med stängd mun. Det låter oerhört gnälligt. Lilly visade att hon kunde mjaua under den enda gång hon löpte (oh yes, hon kunde!), men till vardags piiiiiiper hon som en mycket liten kattunge.
Börje Salming, hård och tuff utekatt, kunde man ju tro skulle ha ett tufft och coolt jamande. Typ som “MJAAAUUUU”. Fast han kan inte jama alls, nästan. 99% av gångerna han försöker meddela sig meddelst ljud kuttrar han precis som en kattmamma som kallar på sina ungar. Blir han riktigt desperat kan han få ur sig ett vääääldigt ljust litet pip. Inte så manligt, Börje.
nina said,
juni 28, 2008 @ 11:38 f m
Haha, ja, det där med kattjam är ju ett kapitel för sig. Pantera jamar och ylar som alla tror katter gör. Eller de flesta tror kanske inte att katter ylar men det gör de sannerligen om de heter Pantera.
Cooper, som vi alla vet, har ju ngt hest pip. Typ Eeeeeh som raspar, ibland Iiiiih som raspar… Eller eh eh ih eh ih. För han kan inte hålla tonen så bra. Så han kör korta raspiga pip. Haha. Sött.
Linda said,
juni 29, 2008 @ 11:22 e m
Och här har jag ju en stor herre som får ur sig ljusa små miii
Åsa said,
juni 30, 2008 @ 9:47 f m
Haha, mina föräldrars katter är ganska dåliga på att jama. Det är mest den gamla sura matriarken som jamar enligt reglerna; försynte och lätt neurotiske Douglas gnäller, Doris öppnar munnen och knarrar lite i någon form av inverterad jamning och den yngsta katten som är mammas substitut för den son hon aldrig fick eller något är så bortskämd så han behöver inte jama för att påkalla uppmärksamhet. Ett par gånger händer det, mest låter han förnärmad för att hans människor inte förstått vad han vill redan.
iHanna said,
juli 1, 2008 @ 4:24 e m
Tur att det inte bara är min katt som pip-gnäller! Hon brukar låta som ett trasigt gammalt kylskåp, knarrar liksom. Men hon vet vad hon vill och säger till på skarpen (gnäller ännu mer ihärdigt alltså) om man inte lyder.