Nu såg jag att filmen jag skrev om i förra inlägget (Shut up and sing) går på ettan ikväll. Gissa vem som KÖPTE den i förra veckan? Haha, jag förnekar mig aldrig!
Nåja, jag hade nog ändå inte orkat stanna uppe och titta på den. Men gör det ni! Det är en order.
Ja, jag följer OS (så mycket det nu går när man jobbar samtidigt), men det har onekligen saknats något fram till nu. Den där riktigt trivseln och mysfaktorn, den där rösten som får en att vaggas in i trygghet och känna att allt är bra. Fram tills nu! För idag börjar friidrotten och när jag knäppte på teven i morse mötte mig den ljuva rösten av Jacob Hård. Utan Jacob Hård är inget sportevenemang riktigt fulländat. Men nu är det äntligen precis som det ska.
(Och det är fredag och jag är på jobbet innan åtta. Galet ja, fast jag hade liksom tänkt mig att smita hem tidigare för att hinna titta på trestegskvalet. He.)
Men guuuud, jag missade ju nästan! Dr Horrible’s Sing-Along Blog har landat! Klicka på länken och du kan se de första två avsnitten, tredje och sista kommer på lördag. Tyvärr är min dator för långsam och/eller mitt internet för segt, för jag får lite för mycket hack för att det ska bli riktigt njutningsbart (och när det finns möjlighet kan man ju vara laglig… tydligen är det fri nedladdning från iTunes den här veckan, men bara om man bor i USA. Pffft.), men för sjutton! Det är Joss Whedon, det är Neil Patrick Harris (jag formligen avgudar NPH, har jag sagt det?), det är Nathan Fillion, det är MUSIKAL. Det är fantastiskt!
Det verkar vara någon sorts oskriven lag att efit äger rum på dagar då jag inte GÖR något. Idag låg teoretiskt sett bättre till, eftersom det var på en måndag istället för på en helg, men jag är för tillfället arbetslös och hade dessutom ofantligt lite inbokat.
Så. Färdigbrasklappat. Då kör vi.
9:04 Jag är segvaknad idag, men har man tvättid så har man. En välbehövlig också, som synes.
9:58 Kaffetåren den bästa är, av alla jordiska drycker stod det på en väggbonad hemma hos min farmor och farfar. Så sant som det är sagt. Jag är trött, sa jag det?
10:57 Balkongdörren är öppen men katterna sitter på säkert avstånd. Det regnar ju gubevars.
12:01 Jag tänkte ta en bild på Lilly när hon gosade med den rena, varma tvätten. Men det hade hon inte alls lust med, hon skuttade iväg och hoppade ner i den nästan tomma tvättkorgen istället. Okej då.
12:57 Den här gången tänkte jag ta en bild på makaronerna jag höll på att stuva, när jag kände något mjukt mot foten. Det var Lilly som hånglade upp mina fötter. Dags att duscha kanske? Hee.
14:00 Iris och jag sover middag. Hon är lång och fluffig.
14:58 Lite surf i sängen. Iris har inte vaknat än.
16:01 Oj, det händer något! Jag ska inte till IKEA, däremot ska jag åka och träna. Inte för att jag, med min oerhört aktiva livsstil, behöver det egentligen.
16:26 Jag insåg att det inte var någon särskilt bra idé att gå ifrån mitt i passet för att ta ett foto, så ni får en bild från innan träningen istället. Fötterna såg likadana ut kl 17, jag lovar! För övrigt är det alltid minst en till på varje pass som har likadana skor som jag. Kan bero på att de var på rea på Gå- & Löpkliniken i januari.
17:57 Buss hem igen. En tjej bakom mig berättar om sexförbrytare och pedofiler på ett fantastiskt rakt och bra sätt med ett barn hon har med sig. De hoppar av vid Fyrishov, så de ska säkert bada.
19:00 Kollar West Wing på nian medan jag lagar mat. Ah, West Wing. Ah, CJ. Det blir fan inte bättre.
20:02 Ringer mamma och gratulerar på födelsedagen. Grattis mamma som blir 62 år idag!
21:00 Aktuellt och surf och nä, vet ni, roligare än såhär blir det inte idag.
Men åååååh. Jag har tittat på första avsnittet av gamla Uppdrag mord/Homicide - life on the streets och jag känner känslor av KÄRLEK. Jag visste ju att jag gillade serien när det begav sig men jag hade liksom glömt detaljerna. Och nu är det som att träffa gamla kompisar (såna som man inte gömmer sig bakom hyllorna på ICA för alltså)! Bayliss, Pembleton, Meldrick, Munch! Och det är så många one-liners att jag nästan får gåshud.
Hurra för att jag har massa avsnitt kvar att se!
Jag ligger lite efter med att följa Heroes. Först hade jag så mycket andra teveserier och sedan har jag bara sett något avsnitt i taget. Det har varit lite annat och det har väl inte varit det mest prioriterade. Och sen är jag inte odelat förtjust heller. Mycket är bra. Jag gillar konceptet, jag gillar bröderna Petrelli och Claire the Cheerleader och massa annat. Men jag gillar inte återblickarna i början (särskilt inte rösten.. urk), och jag gillar inte Nicki/Jessica (jag tycker inte “förmågan” riktigt passar in, dessutom är skådespelaren trist). Jag gillar inte heller Mohinder som också är astrist, för att inte tala om den där rådjursögda Eden. Dessutom är de usla på att sminka intorkat blod så att det ser realistiskt ut. Hallå, blod blir brunt när det torkar - inte karamellfärgsrött.
Fast jag fortsätter titta ändå, såklart.
Ett tecken på att jag börjar få mycket att göra är att jag glömmer titta på mina teveserier. Jag ligger efter i både The OC och Gilmore Girls. Mon dieu. Slutet är nära.