Idag ramlar taket ner. Alltså bokstavligen. Eller en stuckatur, eller vad det nu kallas, åtminstone. Den lossnade från sitt fäste några meter upp och ramlade glatt ner på en bokhylla. Tur att det var en bokhylla och ingen människa säger jag bara, det här känns ju inte särskilt säkert. Får ni inte tag i mig kan jag alltså ha fått ett tak i huvudet.

I övrigt håller jag tummarna för lille Choko idag. Stackarn mår inte så bra och opereras idag. Håller för allt jag är värd!

Detta inlägg är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:

Lösenord:

Iris trotsar kylan i säkert flera minuter! (Lilly nöjer sig med att sitta innanför min jacka i nån minut innan hon blir rädd för något och vill in.)

10 grader kallt och solen står lågt på himlen.

Från älvbron. Ljusnan och Klacken i bakgrunden.

Bildgoogla svar osv.

1. Your age on your next birthday

2. Your favourite colour

(känner mig nödgad att meddela att bilden kommer från danielsfotoblogg.blogspot.com) 

3. Your middle name

4. The last meal you ate

5. Your bad habit

6. Your favourite fruit/vegetable

7. Your favourite animal

8. The town you live in

9. The most useful thing in your house

10. The name of your pet

(!! andra bilden var på Lilly. Internetkändiskatterna!) 

11. Your most recent purchase

12. Something that makes you happy

13. Your first name

14. Your last name

Undrar om det funkar. 

Jag satt insjunken i något på jobbet (jag höll på att beställa bisarrt mycket böcker ärligt talat) och en lärare kom förbi och frågade var EU-hyllan fanns någonstans. “Där borta” sa jag och pekade mot hylla E (som står för Uppfostring och undervisning för övrigt). “Nej, där nere, om du tittar lite neråt, jag ser Eu där, det finns ett par böcker.” “Nej, men nej, jag menar EU, Europeiska unionen, böcker om EU!”.

Eh, ja den ja. Vi har ju bara en helt egen hylla för den.

(Ja Karin, det kan funka att tjata. )

Nåja, jag hade nog ändå inte orkat stanna uppe och titta på den. Men gör det ni! Det är en order.

And how in the world can the words that I say
send somebody so over the edge
that they write me a letter saying that I better
shut up and sing or my life will be over

Nu har jag sett filmen Shut up & sing, och gråtit floder igen. Jag kan inte förklara det logiskt, alls, vad som gör mig så känslosam. Kanske är det bara just det som texten säger: hur ett sådant rabalder kan födas av att någon säger sin åsikt. Hur så många människor kan önska livet ur en person som säger en, rätt harmlös, åsikt (”I’m ashamed the president of the U.S is from Texas” (med lite reservation för ordvalen)). Och att jag är glad att jag bor där jag bor. Här skulle åtminstone ingen medelålders man kunna sitta i TV och kalla en sångerska för bimbo och säga att hon skulle behöva ett ordentligt kok stryk utan att bli totallynchad i media.

Och så kan jag inte undgå att kontemplera över hur mycket könet styr över det här. Om inte det vore tre rätt unga och snygga tjejer som sa de här sakerna, utan… tja, vad ska vi säga, en medelålders man, hade det inte haft samma effekt. Hur jag vet det? Tja, Steve Earle fick en Grammy senast förra året. Steve Earle spelar country, är uttalat vänster (ja, till och med marxist har jag för mig), har skrivit betydligt mer politiska låtar än Dixie Chicks någonsin har gjort och jag är rätt övertygad om att han uttalade anti-bush-åsikter på den konsert jag var på för några år sedan. Jag vet inte hur stort motståndet mot Earle är i USA, det är säkert rätt massivt på sina håll, men i närheten av hur hetsjakten var på Dixie Chicks är det inte. Och det gör mig inte bara ledsen att det är sån skillnad. Det gör mig heligt förbannad.

DSC00562.JPG, originally uploaded by kanel.

Utomhus + höstlöv + sol + klättervänligt träd + katt = dödsbra!